Högsta förvaltningsdomstolen

Uppgifter
Enligt Finlands grundlag utövas den högsta domsrätten i förvaltningsmål av högsta förvaltningsdomstolen. Högsta förvaltningsdomstolen övervakar rättskipningen inom sitt behörighetsområde. Högsta förvaltningsdomstolen kan också ge utlåtanden och ta initiativ till lagstiftning.

Högsta förvaltningsdomstolen är behörig inom ett vidsträckt fält. Högsta förvaltningsdomstolen handlägger bland annat ärenden som gäller planläggning och byggande, miljö, beskattning, ekonomisk verksamhet (till exempel konkurrens och offentlig upphandling), social- och hälsovård, immaterialrätt och kommunalförvaltning samt utlänningsärenden.

Högsta förvaltningsdomstolen ger rättsskydd i ärenden som anförts hos den och dess prejudikat styr förvaltnings- och rättspraxisen. Till rättsordningens grunder hör förvaltningens lagbundenhet och vars och ens rätt att få ett beslut som gäller hans eller hennes rättigheter eller skyldigheter behandlat vid domstol. Rätten att söka ändring och garantier för en rättvis rättegång tryggas genom lag.

Högsta förvaltningsdomstolen avgör ca 4 000–6 000 ärenden per år. Högsta förvaltningsdomstolen publicerar på sin hemsida prejudikat och övriga beslut som med avseende på lagens tillämpning i andra liknande fall eller i övrigt har allmän betydelse eller intresse.

I ärenden som behandlas i högsta förvaltningsdomstolen tillämpas ofta Europeiska unionens lagstiftning och internationella bestämmelser gällande mänskliga rättigheter. Högsta förvaltningsdomstolen är medlem i föreningen för EU-ländernas högsta förvaltningsdomstolar och den globala organisationen för de högsta förvaltningsdomstolarna. Högsta förvaltningsdomstolen är även aktiv i samarbetet mellan de nordiska domstolarna och deltar i samarbetet mellan författningsdomstolar bland annat i Venedig kommissionen.

Typiska befattningsbeskrivningar
Den fast anställda personalen i högsta förvaltningsdomstolen består av ca 100 personer. Därutöver kan domstolen ha tidsbundet anställd personal.

Högsta förvaltningsdomstolens verksamhet leds av presidenten. Domare i högsta förvaltningsdomstolen är presidenten och justitieråden. De fast anställda justitieråden i högsta förvaltningsdomstolen är ca 20 till antalet och därtill kan det finnas justitieråd som är förordnade på viss tid.

Kanslichefen leder högsta förvaltningsdomstolens kansli. Kanslichefen bistår presidenten och ser till att domstolens verksamhet sköts ändamålsenligt. 

I högsta förvaltningsdomstolen finns cirka 40–50 juristföredragande (referendarieråd och justitiesekreterare). Före sammanträdet utreder föredraganden målets faktiska och juridiska omständigheter och utarbetar ett förslag till avgörande. Föredraganden deltar också i diskussionen vid sammanträdet.

I högsta förvaltningsdomstolen arbetar ca 40–50 personer inom kanslipersonalen. Största delen av kanslipersonalen biträder vid rättsskipningen och arbetar i uppgifter som notarie, avdelningssekreterare och i uppgifter vid registratorskontoret. Till kanslifunktioner hör även bland annat uppgifter inom personal- och ekonomiförvaltningen, kommunikation, informationstjänsten och kontorstjänster. Biträdande kanslichefen fungerar som kanslipersonalens närmaste chef, kommunikationschefen svarar för kommunikationshelheten och chefen för informationstjänsten för informationstjänstens verksamhet.  

Arbetet i högsta förvaltningsdomstolen är självständigt och ansvarsfullt. Av anställda i högsta förvaltningsdomstolen förutsätts särskild tillförlitlighet, ansvarighet och kunnande.

Om personalens utbildningsbakgrund
Behörighetsvillkor för ledamöterna, kanslichefen och föredragandena i högsta förvaltningsdomstolen är högre högskoleexamen i juridik.
Av biträdande kanslichefen, kommunikationschefen och chefen för informationstjänsten förutsätts högre högskoleexamen och av registratorn, notarien, informatikern och arkivnotarien förutsätts högskolexamen. De övriga tjänstemännen förutsätts ha en för uppgiften lämplig utbildning.