Riksdagen justitieombudsmannens kansli

Justitieombudsmannens kansli är ett fristående ämbetsverk  i anknytning till riksdagen. Kansliet leds av riksdagens justitieombudsman och det sysselsätter cirka 60 personer.

JO väljs av riksdagen och utövar den högsta laglighetsövervakningen. JO:s uppgifter bestäms i grundlagen. JO övervakar att myndigheter, tjänstemän och andra som utför offentliga uppdrag följer lag och fullgör sina skyldigheter. JO övervakar särskilt att god förvaltning utövas och att de grundläggande fri- och rättigheterna respekteras.

JO och två biträdande justitieombudsmän arbetar självständigt och med samma befogenheter. JO lämnar årligen sin verksamhetsberättelse till riksdagen.

JO undersöker klagomål som kommit in och vidtar med anledning av dem de åtgärder, som JO anser vara befogade. JO kan också utreda missförhållanden på eget initiativ.

Finland inledde som andra land i världen verksamheten med en justitieombudsman 1920.   I Sverige inrättades tjänsten 1809.
 
JO tar emot cirka 5 000 klagomål årligen. De fördelas för undersökning mellan föredraganden som är förtrogna för med olika förvaltningsområden. I samband med utredningen hörs den som klagomålet gäller och begärs in utredningar och utlåtanden av myndigheterna.

Kansliet inspekterar årligen cirka 100 slutna inrättningar, garnisoner och ämbetsverk.  Missförhållanden som uppdagas i samband med inspektionerna utreds på eget initiativ.

Av personalen på JOs kansli är drygt hälften juristföredraganden och hälften kanslipersonal.  Klagomålen utreds vid tre rotlar som leds av JO och JO:s.

Förvaltningsrotel som leds av kanslichefen ansvarar för kansliets administrativa ärenden, registreringen av klagomål, kundbetjäningen, arkiveringen och kommunikationen. Dessutom har kansliet två rådgivande jurister som ger klienterna råd för hur klagomål ska göras och två inspektörer som bistår i utredningen av klagomål.

År 2012 inrättades Människorättscentret i anslutning till kansliet. Centret har tre medarbetare.  År 2013 utnämndes JO till nationellt tillsynsorgan för FN:s konvention mot tortyr.  Detta innebär nya åligganden för kansliet och ökar det internationella samarbetet. 

Värderingarna som kanslipersonalen tillsammans har fastställt är rättvisa, människonärhet och ansvarsfullhet.